Sjukskrivningarna har nu fördubblats mellan 2011 och 2016 enligt Försäkringskassan. Sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser har ökat med 111 procent och utgör nu 45 procent av alla pågående sjukskrivningar. Det anses bero på ett nytt arbetsklimat med ett högre tempo som innehåller flera faktorer som påverkar arbetsmiljön negativt. Kvinnor ses som de mest utsatta och i synnerhet i kontaktyrken.
Jag ser sjukskrivningarna på nära håll och blir frustrerad – vi inte kan göra rätt insatser på rätt ställe.
I dag arbetar jag på uppdrag som kurator och terapeut i primärvården samtidigt som jag driver eget inom karriärutveckling i Stockholm, efter att ha arbetat flera år som HR-chef. Jag vill ge stöd till dem jag möter så att de kan utveckla sig själva, må bättre och jag brinner för dem som är karriärsförvirrade. Jag möter individer i mina båda verksamheter som inte kommer till sin rätt och där vi inte kan påverka det som är orsaken till deras stress, ångest och depression – arbetsmiljön.
Jag kan ta ett exempel från min vardag. Ett besök kommer till mig i primärvården med stress symtom, dålig självkänsla, depression samt hög oro. Med detta skulle vi kunna tro att vi hade en ohälsa som ska behandlas i primärvården.
Men vem öppnar plånboken för att lösa ett problem som de inte tycker är deras?
När vi samtalar beskriver hon att hon aldrig kom in i sin arbetsgrupp, har haft flera olika chefer och arbetsledare. Hon har flaggat för att hon inte har det bra exempelvis har hon varit i konflikt med en medarbetare. Hon har efterfrågat medlingsmöten men hon upplever att organisationen valt att hon ensam är problemet, den besvärliga, den som kräver och ringer till nästa instans. Hon vill ha kontakt med företagshälsovården men det är chefen som ska godkänna kostnaden för insatsen. Samma chef som inte upplever att arbetsplatsens är orsak till problemet. Det resulterar i att nu har hon primärvården kvar få stöd från.
Men hur i helskotta ska vi hjälpa henne?!? Jag kan inte terapeuta bort en dålig arbetsmiljö, vi kan inte bota en organisation på distans.
Hon har stresssymtom, som är en adekvat reaktion på en svår arbetsmiljö.
Vi har föreskrifter om ansvar (Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) men om chefer ändå kan neka pengar till hjälp och stöd samt kan undvika att se systematiken i ett problem så kanske vi behöver en mer tvingande företagshälsovård. En som kan hjälpa arbetsgivaren att se, mod att agera och undvika att systematiskt
Morgan Alling kan inte rädda arbetsmiljön men jag är tacksam att hans tv-program lyfter problemen med vuxenmobbning och visar att det går. Det finns flera ”Allings” i primärvården och inom företagshälsovården men ge dem mandat att agera!
ta hand om er
Comments are closed.